Prao

Jag var på en restaurang ena veckan och den andra stack jag till en livsmedelsaffär. Jag hade riktigt kul på restaurangen. De tog hand om mig bra kände inte mig illa eller annorlunda behandlad. Hygienen där inne och alla små grejer man gjorde för att restaurangen skulle bli extra fin och ren blev jag lite förvånad av. Det var riktigt hygieniskt där inne. Jag började klockan tio på morgonen och slutade fyra på eftermiddagen. Restaurangen öppnade halv tolv så i en och en halvtimma dammsög, moppade, dukade, fixade toaletterna och mycket mer bara för att restaurangen skulle vara fräsch och riktigt trevlig när gästerna kom in. Jag hade lunch i femton till tjugo minuter och det var min enda rast. Dagens Lunch var det jag fick äta varje dag och det var super gått. Jag jobbade med servitriserna/servitörer. Mina sysslor var att hända disk, duka om, sopa, ge mat o.s.v. Skön stämning mellan de olika arbetande. De är lite som teater sa dem, de är en annan person när de pratar med kunder, de måste ha ett leende på läpparna och bra service men egentligen kanske de inte alls känner sig glada den dagen eller något sådant. Lönen var inte det bästa. De hade timlön där, när det är röda dagar tjänar dem mer. Om man har utbildning tjänar man bara tusen spänn mer än utan utbildning och lönehöjning fick man om man jobbat i flera år. Jag tycker att det skulle vara ett bra ställe att jobba på om man vill tjäna lite extra knyck över helgen eller så men det är ingenting jag vill bli i framtiden. Även om jag tyckte att det var super kul och det var ett okej arbete för mig så vill jag gärna gå i skolan. Både för att få en utbildning och för att här träffar jag kompisar och jag får mera rast.

Nästa vecka var jag i en livsmedelsaffär och där fick jag sysselsätta mig med att fixa posten, fronta, sätta ut varor från lagret och rensa gammal frukt. Där fick jag entimmas lunch och vi hade en fika rast med frukost bullar. Det var trevligt och kul. Alla där inne hade god vänskap och det fanns inte många problem. Lönen fick jag inte riktigt reda på, det är olika lön som varje ägare av livsmedelsaffären ger till sina anställda. Mina arbetstider var åtta på morgonen till två på förmiddagen. Jag kunde äta i skolan men jag valde att cykla hem istället för att jag bor nära. Jag skulle kunna tänka mig att jobba där som sommar jobb eller för att bara tjäna lite extra, men igen, det är ingenting jag vill försörja mig med i framtiden. Väljer nog skolan framför praktiken, för samma anledningar.

SO

3 sårbara platser

1. Haiti (Port-au-Prince) - Det händer många naturkatastrofer som förstör många av deras hus och andra byggnader så att de måste köpa för att bygga upp dem igen. Sen kan ju katastrofen komma igen och igen så landet blir bara av med pengar pga katastrofen. År 2010 - tätbefolkat - u-land (inte bra utveckling) Hur man gör någon skillnad: Bygger upp skolor -> folk med bra utbildning kommer på hur man bygger byggnader som inte gör lika lätt i sönder -> när d kommer en katastrof behöver man inte köpa och bygga nya hus som förstörts, eller hus som är byggda på gummi. 
2. Somalia - Dålig utveckling (u-land) - Stäppklimat - Öken - Dålig levnadsstandard och levnadsvillkor - fattigdom. Fixa: utbildningen (nästan allt grundar sig på utbildning) - vattenledningar till landet eftersom det är så torrt.
3. Niger - Mycket analfabetism, dålig levnadsstandard och levnadsvillkor, dåligt klimat - öken - politiska konflikter - fattigt - brist på arbetskraft. Fixa: Utbildning, skolor, vattenledningar, välja bättre politiker som styr landet bort från krig. 

3 optimala platser

1. Sverige, Skåne - Odla - Behagligt klimat - Nästan inga skillnader mellan årstiderna, milda somrar och inte så kalla vintrar om man jämför med Kanada. Problem: ”Slut på skog”, alltså trä som vi utvecklar till andra varor,  i framtiden eller för mycket utsläpp, avgaser som är varligt för naturen och miljön. 
2. Någon stans i Japan (Kanske Tokyo) - De har en sådan hög utbildning och kunskaps medvetna människor att de kommit på hur man ska bygga byggnader som klarar av  (stabilare) nästan alla tsunamier och andra katastrofer som händer mycket ofta i landet. Mycket hög ekonomi (kapital). Problem: mycket farliga gaser att andas in, och många avgaser, många går runt med en mask över munnen och näsen för att inte andas in.  (Växthuseffekten, ozonlagret) Och naturkatastrofer.
3. Norge, Oslo - hög utbildade människor med hög levnadsstandard, ”Alla” är läskunniga och skriv kunniga, 94% fortsätter utbildningen efter grundskolan. Dyrare varor.  Problem: Avgaser som bidrar till världens växthus effekt och ozonlagret förstört av andra gaser. 

SO

Här är min --> Lääänk <-- Klicka.

Abrahamitiska religionerna, Problem, Likheter, Skillnader

 Alla tre religioner har samma stamfader (Abraham) , man är inte helt säker på att Abraham fanns men alla säger att han måste ha funnits på något sätt. De har samma gud som de ber till fast de kallar guden för olika namn. I judendomen heter deras gud Jehova eller Jahve. Guden för islam heter Allah och guden för kristendomen heter bara Gud. Judendomen är den religion som uppkom först, 1000 år f.Kr. Efter det uppkom kristendomen år 0 alltså 2012 år sedan. Den yngsta religionen är Islam som uppkom 612 e.Kr.  

Alla tre religioner har en profet. Kristendomens profet heter Jesus. Jesus är Guds son. Islams profet heter Muhammed. Allah ville att Muhammed skulle skriva hans åsikter om livets frågor. Muhammed var alltså bara en vanlig människa. Judendomens profet heter Mose. Hans fru hette Jokeved. 

De religionerna har alla en Helig Skrift. Islam: Koranen. Koranen är skriven på Arabiska och får inte översättas till ett annat språk. Kristendomen: Bibeln. Bibeln har översätts till massor av språk. Bibeln är uppdelad i två delar, Gamla och Nya Testamentet. Judendomen: Tanak. Tanak är rullar som är inne i en låda/ask.

 Dessa tre religioner har också en helig plats där de ber till deras gud. Kristendomens gudtjänstlokal heter Kyrka. Kyrkor är byggda så att koret är åt höger där solen går upp. Kristna går till kyrkan på söndagar. Det är deras ”heligadag”. Judendomens heter Synagoga. Synagogan riktas mot Jerusalem. Dit går Judar på lördagar. Och i Islam heter den Muske. Muskeer har en nisch som pekar åt Mekka. Dit går Muslimer på fredagar. Muslimer ber fem gånger om dagen. På fredagar är middagsbönen viktigast.

 I dessa tre religioner finns det olika riktningar. Islam: Sunni och Shia. Skillnaden mellan Shia och Sunni är olika åsikter efter Muhammeds död. De kom inte på vem som skulle bestämma efter honom. Det var två delar av Muhammeds släkt som ville ta över, där började fajten. Kristendomen: Protestant, Martin Luther protesterade mot kyrkan. Ortodoxa, de följde bibeln exakt. Katolik, hade hårda regler. Judendomen: Moderna judar följer inte exakt Tanak. Ortodoxa följde Tanak exakt. 

 Jerusalem är Israels huvudstav och Israel ligger bredvid Libanon, Egypten i söder och Syrien i nord. Arabvärlden erkänner inte Israel som en stat utan de kallar landet för Palestina. Det har vart bråk om Jerusalem mellan religionerna sedan 1948, det var då landet bildades. Landet är till judarna. Alla tre religionerna har Jerusalem som en helig stad. Det heliga för muslimer i staden är Klippmoskén. För Kristna är det ”Heliga Kyrkan”. Där tror man att Jesus ligger död. Judendomen har massa olika heliga platser, en plats är Klagomuren.

Kristendomen finns i Europa, Australien, Syd- och Nordamerika, USA och i Afrika. (inte norra delen av Afrika). Det finns muslimer i norra Afrika, Asien, mellanöstern (arabländerna) och i Indonesien. Judendomen finns i Israel, Europa och New York. 

Alla religioner fastar på något sätt. 

Islam: Sawm: 30 dagars fasta. Ramadan: Den nionde månaden av det islamska månåret är den islamiska fasteånaden. Då får man varken äta, dricka röka, eller ha sex från soluppgång till solnedgång. 

Kristna fasta 40 dagar under en viss tid. 

Judar fastar också. 

Problem:

Judar har blivit förföljda under en lång tid. Te.x. Andra världs kriget. 

Kristna är rädda för att muslimerna kommer att ta över världen. 

Att alla har deras heliga saker i Jerusalem och bråkat om landet mycket. 

Judarna bränner upp Moskén. 

Muslimer blir kallade för teorister. Om man är katolik får man inte använda te.x. p-piller, kondomer osv. Det blir ett problem eftersom det blir massor av te.x. barn.