Abrahamitiska religionerna, Problem, Likheter, Skillnader

 Alla tre religioner har samma stamfader (Abraham) , man är inte helt säker på att Abraham fanns men alla säger att han måste ha funnits på något sätt. De har samma gud som de ber till fast de kallar guden för olika namn. I judendomen heter deras gud Jehova eller Jahve. Guden för islam heter Allah och guden för kristendomen heter bara Gud. Judendomen är den religion som uppkom först, 1000 år f.Kr. Efter det uppkom kristendomen år 0 alltså 2012 år sedan. Den yngsta religionen är Islam som uppkom 612 e.Kr.  

Alla tre religioner har en profet. Kristendomens profet heter Jesus. Jesus är Guds son. Islams profet heter Muhammed. Allah ville att Muhammed skulle skriva hans åsikter om livets frågor. Muhammed var alltså bara en vanlig människa. Judendomens profet heter Mose. Hans fru hette Jokeved. 

De religionerna har alla en Helig Skrift. Islam: Koranen. Koranen är skriven på Arabiska och får inte översättas till ett annat språk. Kristendomen: Bibeln. Bibeln har översätts till massor av språk. Bibeln är uppdelad i två delar, Gamla och Nya Testamentet. Judendomen: Tanak. Tanak är rullar som är inne i en låda/ask.

 Dessa tre religioner har också en helig plats där de ber till deras gud. Kristendomens gudtjänstlokal heter Kyrka. Kyrkor är byggda så att koret är åt höger där solen går upp. Kristna går till kyrkan på söndagar. Det är deras ”heligadag”. Judendomens heter Synagoga. Synagogan riktas mot Jerusalem. Dit går Judar på lördagar. Och i Islam heter den Muske. Muskeer har en nisch som pekar åt Mekka. Dit går Muslimer på fredagar. Muslimer ber fem gånger om dagen. På fredagar är middagsbönen viktigast.

 I dessa tre religioner finns det olika riktningar. Islam: Sunni och Shia. Skillnaden mellan Shia och Sunni är olika åsikter efter Muhammeds död. De kom inte på vem som skulle bestämma efter honom. Det var två delar av Muhammeds släkt som ville ta över, där började fajten. Kristendomen: Protestant, Martin Luther protesterade mot kyrkan. Ortodoxa, de följde bibeln exakt. Katolik, hade hårda regler. Judendomen: Moderna judar följer inte exakt Tanak. Ortodoxa följde Tanak exakt. 

 Jerusalem är Israels huvudstav och Israel ligger bredvid Libanon, Egypten i söder och Syrien i nord. Arabvärlden erkänner inte Israel som en stat utan de kallar landet för Palestina. Det har vart bråk om Jerusalem mellan religionerna sedan 1948, det var då landet bildades. Landet är till judarna. Alla tre religionerna har Jerusalem som en helig stad. Det heliga för muslimer i staden är Klippmoskén. För Kristna är det ”Heliga Kyrkan”. Där tror man att Jesus ligger död. Judendomen har massa olika heliga platser, en plats är Klagomuren.

Kristendomen finns i Europa, Australien, Syd- och Nordamerika, USA och i Afrika. (inte norra delen av Afrika). Det finns muslimer i norra Afrika, Asien, mellanöstern (arabländerna) och i Indonesien. Judendomen finns i Israel, Europa och New York. 

Alla religioner fastar på något sätt. 

Islam: Sawm: 30 dagars fasta. Ramadan: Den nionde månaden av det islamska månåret är den islamiska fasteånaden. Då får man varken äta, dricka röka, eller ha sex från soluppgång till solnedgång. 

Kristna fasta 40 dagar under en viss tid. 

Judar fastar också. 

Problem:

Judar har blivit förföljda under en lång tid. Te.x. Andra världs kriget. 

Kristna är rädda för att muslimerna kommer att ta över världen. 

Att alla har deras heliga saker i Jerusalem och bråkat om landet mycket. 

Judarna bränner upp Moskén. 

Muslimer blir kallade för teorister. Om man är katolik får man inte använda te.x. p-piller, kondomer osv. Det blir ett problem eftersom det blir massor av te.x. barn. 

Radiodebatt

Här en en länk till min radiodebatt!
                 
                 

Teknik frågor

1.  Vad fungerade bra när du gjorde skiss, ritning och modell?
Svar: Min skiss fungerade bra. Min modell blev inte riktigt som skissen eftersom det var svårt att ta i sönder socker bitar. Men den blev ändå hjärtformad som var meningen. Ritningen var tydlig. Den hade mått och utritade lecablock. 

2.  Vad hade du velat förbättra?
Svar: Jag vill inte förbättra något med min skiss eller modell. Jag tycker att de blev bra. 

3.  Vilka förändringar gjorde du när du skulle bygga modellen jämfört med din skiss/ritning?

Svar: Min sockermodell blev inte exakt lika dan eftersom det inte gick att ta i sönder socker bitarna på mitten för att de var för små.

4.  Vilka problem tror du att det kan bli om vi bygger den på riktigt?

Svar: Jag tror inte att det skulle blivit några större problem med min modell. Ritningen var väl och man kunde se var man skulle såga och hur långa lecablocken skulle vara. Det skulle bara vara jobbigt att såga varje bit. Det skulle tagit för lång tid. 

5.  Hur ska vi lösa de problemen?
Svar: Kanske göra en annan form eller inte göra hjärtat så exakt så att man inte behöver såga varje bit.

6.  Ta reda på hur lecablock görs och vilket material de är gjorda av?

Svar: De är gjorda av bränt lera som sedan formats. 

7.  Vilka fördelar finns det med att mura med lecablock?

Svar: De är inte tunga och lätta att såga.

8.  Vilka nackdelar finns det med att mura med lecablock?

Svar: De går lätt i sönder. 

9.  Vilka egenskaper hos lecablock har gjort att vi börjat använda dem istället för sten, trä och tegel?

Svar: De är lätta och de utestänger väta, kyla och buller

10. Varför lägger vi på ett lager med puts utanpå?

Svar: Så att det blir en finare yta. 

Brev

Dear Hanna, 

I am in Lund, Sweden right now. It's cold but it hasn’t started snowing yet. It is Christmas soon. On Christmas in Sweden you decorate you’re house with candles, stars and with a Christmas tree. (Like in everywhere) You give presents to each other,  you dance around the tree. And the food is awesome. You eat swedish meatballs, potato, ham and small sausages they call ”prinskorvar”. I love Christmas. I'm going to celebrate it with my family. 

I miss you very much and i wish you were here! We would have so much fun! I have a present to you. I'll give it to you the next time I see you :D 

Best wishes 

Déspina. 

Läslogg

De rödhårigas förening
Sammanfattning: 
Sherlock Holmes går med Watson till Wilsons pantlån affär. Spalding öppnar dörren och Holmes frågar honom om vägen för att se hans byxknä. Efter att de frågat om vägen går de och lyssnar på en konsert. Holmes älskar musik och spelar själv fiol. När konserten var slut frågade Holmes om Watson skulle kunna hjälpa honom att ta fast Spalding och de andra som har gjort detta brottet. Han sa ja och skulle ta med sig sin tjänsterevolver om det blev för farligt. 

Watson åkte till Sherlock Holmes och då var en polis och en bankdirektör där. 
Spalding heter egentligen John Clay och han är en känd förbrytare. John Clay har stulit mördat och förfalskat. Polisen har försökt att få tag på hon om i flera år men ahn har är slug som en räv och hal som en ål. 

Egypten SO

Debatt Manus

Jingel/Välkomna

Diskussion

Hej och välkomna till dagens debatt. Idag ska vi debattera om ”tuggummi i skolan”. Idag har vi Alexander och Jessica här som har olika argument om tuggummi i skolan. Vi börjar med Alexander som har några argument.

Alexander: Jag tycker att det är störande när folk smaskar, blåser bubblor och sätter det under bänkar/stolar.

Jessica: Man kan bestämma en regel att inte smaska eller blåsa bubblor och att inte sätta tuggummit under stolar om man vill ha tuggummi i skolan. Och att man bara får ha tuggummi under genomgångar och prov. För bättre koncentration.

Alexander: Vissa elever kommer bryta reglerna och smaska och leka med tuggummit ändå. Det med bättre koncentration är inte sant. 

Déspina: Vi har en tuggummi expert som heter Jöns Persson på luren. Låt oss fråga honom några frågor.

Frågor: Får man bättre koncentration med hjälp av att tugga tuggummi i skolan Jöns?

Svar: Vi har jämfört 2 klasser i deras lärande under en vecka. Vi gav den ena klassen tuggummi som de fick använda varje lektion under den här veckan. Medan den andra klassen inte fick någonting. Resultatet visade att den klassen som fick tuggummi tog till sig information bättre och var mer aktiva på lektionen. De fick också bättre resultat på proven jämfört med den andra klassen som inte fick tuggummi. Så alltså ökar tuggummit koncentration i skolan. 

Déspina: Vad tycker du om det Alexander?

Alexander: Det är miljöfarligt. Det är många som slänger tuggummit på gatorna och ute i naturen. 

Jessica: Därför har vi papperskorgar. Istället för att låta eleverna kasta tuggummit var de vill kan man ju bestämma en regel som säger att man bara får kasta tuggummit i papperskorgar. Om någon bryter den regeln kan man, som straff, ta bort tuggummit från personen.

Alexander: ....

Déspina: Det ser ut som att Jessica håller på att vinna, men vi måste låta lyssnarna rösta! För att rösta skickar du ett sms som säger: ”Jag är emot!” men om du är för ska du skriva ”jag är för!”. Numret som du ska skicka sms till är 037 410 865. Ni kan börja rösta..nu!

(Jingel)

Déspina: Slussen är stängd nu ska vi få se på rösterna! 30 personer är emot, men 163 personer är för!

Déspina, Jessica, Alexander: Hejddååå