Planering/skiss & Halvvägs genom arbetet
Vi skulle göra en bild (fotografi, måleri, ritning, annat) som skulle ha ett ord på sig. Med tanken på hur bokstäverna är skrivna eller i vilken färg de är skrivna som spelar roll och kommer komplettera orden i bilden. Hur bakgrunden är spelar ju då också roll. Vi hade en eller två genomgångar om hur en färg får oss att känna (vit - god, svart - ond) och hur former på bokstäver är skrivna (rund-kantiga eller bubbliga) Dessa genomgångarna gav våra hjärnor en kickstart som fick oss att tänka på allt detta under tiden vi arbetade vårt uppdrag, som hjälpte till, tyckte jag.
Min första bild föreställer ordet ”Sorg”. Jag ville att bakgrunden skulle vara vit då vissa kanske tycker att grå skulle passa bättre eftersom grå är mer suddigt och man får en sorglig känsla utav den. Jag ville dock ha vit eftersom jag ville att den här sorgen skulle symbolisera att man känner sig vilsen i det tomma intet. Min bakgrund har dock en ton utav grå också. Om det var helt vitt skulle det nog bli lite för tomt, ville visa att det fanns en gnutta ”grå sorg” i bakgrunden. Först tänkte jag inte måla bakgrunden för att brädan jag målade på var redan vit. Men det såg ofärdigt ut så jag målade den. En till sak; vit är ju inte en nyans det finns jättemånga olika nyanser utav vit som vi ändå kallar ”vit”. Om du kollar dig runt om, kanske på ett föremål som är vitt, jo den är vit, men kolla på något annat vitt föremål, den är ju också vit? Fast olika sorters vit. Därför bestämde jag att min ”vit” skulle ha i sig en gnutta grå. Bokstäverna är ”kantiga” alltså inte runda eller skrivna i skrivstil. Med det ville jag få fram är att det är en tung sorg och den är gjort utav sten, som sitter som en sten i bröstet. Man ser även att stenen håller på att spricka. För sorger går alltid över. Om jag till exempel hade använt skrivstil: Sorg (Zapfino) skulle man fått känslan utav att det är en mesigare variation utav sorg som man har gråtit några tårar över och sedan har den försvunnit, som jag inte ville framföra i denna bild. Jag använde mig istället utav Helvetica: SORG, som gör orden mer tung och ”stenaktig”. Sen ritade jag till stensprickorna. När jag var först klar med bilden hade jag bara fyllt i med blyertspenna som gav en grå färg. Jag tyckte inte att bokstäverna stack ut tillräckligt men jag ville även att färgen skulle vara grå för att framföra att det var sten-bokstäver. Så jag ”outlinade” bokstäverna med en svart krita så att de stack ut lite mer.
Material: skiva/platta/brädan, vit målarfärg, grå målarfärg, bred pensel, färgbräda, svart krita och blyertspenna.
Jag var tvungen att tänka på att rita bokstäverna kantiga. Måla bakgrunden i precis den nyansen utav vit som jag hade tänkt mig. Inte göra sprickorna i stenen för stela utan med lite mer rörliga och realistiska sträck så att det ser mer verkligt ut.
Min andra bild föreställer ordet ”Leka”. Bokstäverna är skrivna på träklossar. När jag var yngre brukade jag bygga torn och annat med exakt sådana lekklossar. Färgerna har jag valt eftersom de är grundfärgerna, plus grön som vissa räknar med som en grundfärg men som faktiskt kan blandas fram utav gult och blått. Klossarna jag lekte med när jag var liten hade just de färgerna och precis den textstilen och exakt den ramen, lite nostalgi känsla fick jag när jag gjorde dem. Bakgrunden skulle vara ifrån ett barnrum (hann aldrig göra den), ett barn som nyss hade lekt med klossarna och ställt de sådär, just därför är den ena på snedden, för som en barn är man lite slarvig och operfekt och tänkte aldrig på att det var bokstäver på klossarna egentligen. Även om meningen med kuberna är att man ska lära sig och se hur bokstäverna ser ut. Färgen skulle varit grön på väggen för att det är en färg som passar de båda könen, som egentligen alla färger gör, men enligt vissa är det: rosa för tjejer och blå för killar, och jag ville inte framföra det. Och trägolv. Eftersom de olika bilderna ej skulle vara gjorda utav samma material utan nästan helt olika så tänkte jag först göra denna digitalt på datorn på gimp (ett program Mikael fixade åt oss i sjuan där man kan redigera hämtade eller egna tagna bilder). Det fanns dock inte många icke-copyrighted bilder som jag fick använda som liksom var i precis den vinkeln jag behövde, utan en var lite för sned och den andra var för platt framifrån, vilket gjorde mig galen. Så efter det försökte jag rita den själv, digitalt, men då såg det så kantigt och lite läskigt ut, inte så naturligt som jag ville ha det. Så jag bestämde mig för att göra äkta levande klossar man kan ta på.
Material: Träklossar, svarta tuschpennor, gul-blå-röd-grön målarfärg, smalpensel och färgbräda.
Jag var tvungen att tänka på att få bokstäverna så symmetriska som möjligt, som klossarna när man var yngre. Var noga med att outlinea så korrekt som möjligt, annars skulle det sett kladdigt och inte så korrekt ut.
Arbetet är klart och redovisat
Min första bild blev nästan som jag hade tänkt. Bara att jag outlineade i slutet med svart krita. På den andra bilden prövade och om prövade jag två gånger innan jag blev nöjd med resultatet.
Det enda jag kanske blev lite missnöjd är att jag tycker att materialen för de båda bilderna är lite för lika. Båda har målarfärg och så vidare. Nästa gång kanske jag skulle varit lite mer kreativ och försökt hitta på helt och håller olika material så att jag får en större utmaning. Jag blev också missnöjd med att jag inte hann helt klart med bakgrunden till mina kuber som skulle förstärkt orden lite extra. Om jag hade gjort bakgrunden i en kartonglåda så att det blev som ett riktigt rum hade mina bilder fått lite fler olika material kanske.
Jämförelse
Båda bilderna hade samma svårighetsnivå, tyckte jag, även om resultatet kuberna blev ballare, enligt mig. Det gick även lika sabbat att göra båda två. Klossarna skar Jens ut åt mig och sedan skissade/markerade jag tunt med blyerts bokstäverna och ramarna. Efter det målade jag in med de olika färgerna och efter det torkat outlineade jag bokstäverna med en svart tuschpenna. Jag fick brädan jag skrev sorg på utav dig, Mats, sen målade jag ett lager färg av vit med svag grå och efter det torkat målade jag ett tunt lager genomskinlig vit. Bokstäverna skissade jag på själv och sedan ritade jag sprickorna och tillsist outlineade jag där också.
Som jag sa innan tycker jag att ordet LEKA ser bättre ut än SORG. Dock hade jag flera tankar bakom SORG bilden, fast den blev inte lika lyckad som jag ville. Idén och alla mina funderingar låter bättre än resultatet. Ordet LEKA fick ingen bakgrund som jag inte heller är så glad över, men jag hann inte. Sånt är livet.
Leka gör ett barn eller en vuxen, som är glatt och färgglatt. En människa borde aldrig känna sorg, den sorten som kan sitta som en sten runt bröstet på en och som kan förändrar en helt och göra så att man känner sig vilsen. Dock kan en mesigare version utav sorg vara lärorik. Man kan inte få en regnbåge om det inte har regnat först.
